Emma
From Carls wiki
Emma och jag har känt varandra i hela hennes liv. Hon är en go' och omtyckt tjej som har mycket för sig nästan jämt. Hon tar mycket ansvar och är den av syskonen som har hjälpt både mamma och pappa mest genom åren på deras jobb. Men hon kan också ha roligt, sjunga, spela och dansa (breakdance! livsfarligt ser det ut), lagar god mat och bor numera på Orust med sin Börje.
Det är hennes hästar som går ute i hagen. Ja, egentligen är de väl familjens som helhet, men det är hon som såg till att vi skaffade dem, och det är hon som har ridit mest på dem.
Hon håller på med foto också, och det blir jättefint. Fotona intill är exempel på hennes fantasi och skaparförmåga. Rätt som det är så får man en bunt via mail. Det är trevligt.
Ett tag spelade Emma saxofon. Sedan kom hon på — lite som jag med trombonen, tror jag — att det står ett piano hemma, som inte behöver värmas upp, som man kan spela flera toner på samtidigt, och som man inte behöver blåsa fram ljud i tills man blir alldeles vimmelkantig i huvudet. Hela Emmas musikaliska utveckling har varit otrolig att ta del av. Jag har kvar minnena både av 10-åringen som inte sjöng rent för fem öre, och 18-åringen som gick musik på gymnasiet, med inriktning piano och sång.
Emma gillar klisterlappar, kedjebrev och den där låten "Fredrik och jag". Det gör inte jag.
När vi var små lekte vi varje dag. Jag var så glad att jag hade fått just en lillasyster, och bad mamma och pappa att sluta föröka sig ifall det blev en bror nästa gång. När vi blev äldre var jag ofta med och lekte med Emmas kompisar också. Jag kan inte minnas att det var samma sak åt andra hållet. Någonstans i den vevan gled vi isär lite. Jag minns att det var några år då vi inte alls kom överens. Några år senare växte vi tillbaka till varandra igen, och kommer numera bättre överens än någonsin. Någon motsvarande svacka har jag inte upplevt med Frida, det kanske beror på att vi är så olika gamla. Jag och Emma var tonåringar nästan samtidigt.
Jag har något som inte många har: en fantastisk syster, som man kan ringa eller skriva och prata med närhelst man vill, och som svarar och förstår, ibland mycket bättre än föräldrarna (faktiskt, trots att de vet allt!). Och som man kan sjunga och spela med, eller sticka och bada med en varm sommardag.
